Videodagbok vecka 40 2009

Videodagbok 1 oktober

I tre korta filmer kan du se en kort rapport från hur utvecklingen av ett visualiseringsrum för projektarbete framskrider hos ett av företagen i konsortiet.

Processer och förbättringar...

Projektstatus och projektinformation...

Övergripande sammanställningar och nästa steg...

Upplägg av workshop nr 2 för att skapa visualiseringsrum

Nedan ser du en skiss för layouten av det visualiseringsrum som ska byggas hos ett av företagen i konsortiet. Skissen är resultatet av en första workshop.





















I filmerna nedan ser du en presentation av momenten i den andra workshopen för att skapa ett visualiseringsrum.

Först en introduktion ....

Steg 2 - Visualisera huvudprocessen...

Steg 3 - Tydliggöra förbättringspunkter...

Steg 4 - Prioritera i vilken ordning info ska visualiseras i rummet...

Steg 5 - Om tiden medger...

Videodagbok vecka 38 2009

Denna dag befinner sig Thomas i Lund och jobbar åt Stiftelsen för strategisk forskning och forskningsprogrammet ProEnviro (13 forskningsprojekt inom miljöteknik).

Om du tittar på videodagboken så kan du se hur Flowroom kan användas i praktiken för att underlätta visualisering...

Visualisering utvecklar våra "tankesätt"

Visualisering är vägen till djupare kunskaper och möjligheterna att utveckla våra egna tankesätt, d v s våra sätt att tänka (det engelska uttrycket är "mindset").
Om vi ska kunna anamma mer innovativa arbetsformer så är det just våra tankesätt vi behöver utveckla.

Genom att klicka på denna länk så kan du ta del av en spännande presentataion av vår svenske världskändis inom statistik och visualisering, Hans Rosling, en presentation som just har till syfte att utveckla våra tankesätt.

Upplägg av workshop för att skapa visualiseringsrum

I de fem filmerna nedan så presenterar Thomas de Ming upplägget på en workshop för att initiera arbetet med att bygga ett visualiseringsrum.

Moment 1 - Vad är ett visualiseringsrum?

Moment 2 - Vad visa i ett visualiseringsrum?

Moment 3 - Hur visa information i ett visualiseringsrum?

Moment 4 - Hur använda ett visualiseringsrum?

Moment 5 - Bestämma angreppsätt för att utveckla ett visualiseringsrum.

Protoyp för att skaffa sig ett sjätte sinne

I denna korta presentation visar Pattie Mae från MIT Media Lab hur man hjälp av integrerad teknik kan bära med sig ett "sjätte sinne" för att få direkt tillgång till information.

Just detta angreppssätt, att integrera enkel och befintlig teknik och att använda alla ytor som naturligt i finns i ett rum för att projicera information, är vår infallsvinkel när vi angriper utmaningen med att förstärka det fysiska rummet med IT.

Begränsningen finnas alltså egentligen inte i tekniken utan i fantasin att använda det man redan har på ett sinnrikare sätt!

Snabbt lära sig mer om "biomimicry"

Nedan har du två filmlänker till presentationer av Janine Benyus, en av världens främsta inom disciplinen biomimicry, d v s förmågan att lära av naturens bästa idéer och lösningar.

Den första föreläsningen är från 2005 då hon tydliggjorde tio värdefulla designidéer från naturen (ett F&U-lab som har varit igång i 3,8 miljarder år).

Den andra föreläsningen är från i juli i år då hon utvecklar sitt resonemang och ger många exempel på vad hon kallar "Biomimicry in action".

Vårt intresse i denna nya disciplin beror på att vi i vårt konsortium har så svåra och komplexa problem att lösa ("hur man effektivt sprider innovationsfrämjande metoder") att vi måste lära av de bästa.

Naturen har länge jobbat med både spridning, innovationer och metoder. Alltså finns det massor att lära om vi bara tillåter oss.

Hur hjärnan skapar mening

Om du följer länken kommer du till en kort och spännade presentation på ted.com.

Där berättar och visar Tom Wujec, en informationsdesigner, hur hjärnan fungerar när "den" skapar mening.

Sedan avslutar han sin korta presentation genom att visa hur denna kunskap om hjärnan kan användas när man utformar visualseringar som gör att en grupp människor snabbare och bättre kan utveckla en gemensam förståelse av "stora idéer".

Han lyfter också fram hur viktigt det är att involvera alla detagare i själva visualiserandet och hur man kan uppnå en uthållig effekt.

Läsvärt

Gärdenfors, P. (2006) Den meningssökande människan. Stockholm, Natur och Kultur.

Peter, som är professor i kognitionsvetenskap i Lund, ger här en intressant inblick i hur människor fungerar. Boken lägger grunden till många av tankarna som ligger bakom vårt konsortium (ex. använd multipla sinnen vid visualisering) och skapar en insikt i varför vi måste skapa dynamiska och interaktiva metoder för visualisering.

Det finns även en föreläsning upplagd på nätet där Peter pratar om visualisering som är mycket sevärd. Den finns tillgänglig på http://schools.thinkingconference.org/ klicka på fliken 'videoinspelningar m.m.' och därefter 'seminarium: visualisering som förändringskraft'. För att se filmen måste du registrera dig på deras hemsida vilket är kostnadsfritt.

Videodagböcker - vecka 25 2009

Videodagbok tisdag 16 juni

Denna dag befinner sig Thomas vid de biodynamiska dammarna i Ytterjärna och funderar på det där med anpassningsförmåga.... och midsommar...

Låt oss ge dig en handräckning

Om du ansluter till LiU-konsortiet så kan du få handräckning för att bli ännu bättre på visualisering, fysikalisering (bokstavligen göra informationen mer tagbar) och mångfacceterade former för metod- och minnesstöd.

Beroende på vilka behov ni har just på ditt företag så kan ni få tillgång till LiU-konsortsiets:

• Koncept (metoder och processer)
• Utrustning (mobila och flexibla inredningar, redskap för visualisering och teknik)
• Kurser (facilitering och hantering av olika uttrycksmedel)
• Dokumentation (böcker och e-learning)
• Förmedling (forskningsrön och kontaktnät)

Skriv några rader så bokar vi snabbt en tid för att undersöka om vi kan hjälp dig.

Daniel Olausson, Linköpings universitet daniel.olausson@liu.se
Thomas de Ming, Ming Company thomas.deming@ming.se

Naturens bästa idéer - spridning

Vi drar nu nytta av en innovativ disciplin som kallas "biomimicry" för att kunna imitera de bästa idéerna från naturen, världens äldsta forskningslaboratoium (ca 3,8 miljarder år).

Det som fungerar i naturen har överlevt i en hård konkurrens med andra lösningar.

Nedan kan du se hur vi har riktat vår uppmärksamhet på en effektiv "spridare" i naturen, maskrosen. Vi vet att inte alla älskar maskrosor, men om du istället tänker utifrån maskrosen perspektiv och livsprojekt så blir det säkert enklare att inspireras av denna expert på spridning.

Den fråga vi ställer oss är vilka mönster och processer kan vi härma (eller låta oss inspireras av) när vi utformar sätt att sprida innovationsfrämjande metoder och redskap?

Vi utgår från en egenskap hos maskrosen och överför sedan denna aspekt till vad som krävs av metoder och redskap för att de ska få samma egenskap.

Vi har mycket att lära av naturen om vi bara kan styra vår varseblivning (även i farvatten där vi kanske har känslomässiga blockeringar).

Maskrosen är en bra förebild för effektiv spridning.

Videodagböcker - vecka 24 2009

Videodagbok onsdag 10 juni

Thomas använder en rulltrappa för presentera i vilken form partnerföretagen kan få hjälp att ta sig från en nivå av innovations- och intjänandeförmåga till en ännu högre nivå.

Han använder metaforen "handräckning" eftersom stödet till partnerföretagen kan fås fem olika kategorier, d v s lika många som antalet fingrar på en hand...



Handräckningens fem fingrar:
Koncept (metoder och processer)
Utrustning (rum, redskap och teknik)
Kurser (facilitering och hantering av uttrycksmedel)
Dokumentation (böcker och e-learning)
Förmedling (forskarrön och kontaktnät)

Videodagbok tis 9 juni

Thomas och Daniel befinner sig på World Trade Center i Stockholm och Daniel berättar om förberedelserna för att kunna bedriva en bra forskning samtidigt som man hjälper partnerföretagen att utvecklas...

Rapportering från...

...seminarium om "Framtidens intäktskällor - fokus på industriella tjänster" arrangerat av Ny Teknik

Bakgrund: de flesta företag är överrens om att tjänsteerbjudanet är ett område som måste växa för att klara den globala konkurrensen och svängningar i konjukturcyklerna. Det har investerats 95% i produktutveckling men endast omkring 5% i tjänsteutveckling. Det krävs stora sturkturella omstälölningar i industrin. Omställningar som i förlängningen innebär en ändrad affärslogik: från en produktfokus till en tjänstefokus.

Talare från LiU, Volvo Bussar, Saab Aerotech och AGA.

Sammandrag: företag börjar mer och mer utveckla sina tjänsterbjudande men det är svårt att övertyga kunder och få med sig den egna organisationen. Även i de fall, såsom Volvo Bussar, där ledningen har uttalade mål och har tydligt uttalat stöd för förändringen så går det ganska trögt. En svårighet tycks vara att få med servicekraven i beslutsprocessen. Här kan man naturligtvis ifrågasätta om ledningens stöd verkligen finns i praktiken där svåra kravbalanseringar måste göras och trade-offs är vardagsmat.

Det var synd att seminariumet inte tog upp och diskuterade hur service kommer in under produktutvecklingsfasen då de trots allt är tätt sammanflätade i många fall. Fokus under seminariumet låg framförallt på tjänsteutveckling i sig självt. I pausen frågade jag talarna från LiU - Daniel Kindström och Christian Kowalkowski - om detta och båda två påtalade att mötet produktutveckling och service behöver beforskas och att företag behöver bli bättre på detta område.

Som avslutning kan konstateras att vårt konstium i Innovationslyftet är på rätt spår och fokuserar på ett viktigt område. För den som vill veta mer om seminariumet hänvisar jag till rapporten "Creating business out of industrial offerings" (se länk under kategorin "Läsvärt")

Läsvärt

Creating business out of industrial offerings: Findings from market leading B2B companies (2009).

Rapport från Vinnova och MTC stiftelsen som uppsummerar resultaten från ett forskningsprojekt i nära smmarbete med flertalet företag. Innehåller modeller och viktiga lärdomar som ger stöd för företag som vill tjäna mer pengar på eftermarknadstjänster eller vill gå från ett produktfokus till servicefokus.

Kan beställas från http://www.mtcstiftelsen.se/Bazment/270.aspx

Table of contents:
1. Introduction
2. Towards industrial offerings
3. A development process for industrial offerings
4. Organizing for industrial offerings
5. Value systems for industrial offerings
6. Visualizing industrial offerings
7. Risk in industrial offerings
8. A business model for industrial offerings
9. Managerial implications and reflections
Reading suggestions
Reference notes

Studio Innovationslyftet - Avsnitt 1

Studio Innovationslyftet är ett nytt inslag på bloggen där vi visar intervjuer och diskussioner med intressant gäster.

I första avsnittet beger sig Daniel till Linköpings Universitet och intervjuar Thomas Magnusson som berättar om Interface-projektet och svårigheterna med att hantera gränssnitt i innovations- och produktutvecklingsprojekt. Den modell som Thomas refererar till finns nu tillgänglig på http://www.iei.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=1315&a=148424




Ja, vi kommer att utveckla både film, ljud- och klipptekniken i våra filmer...:-)

Vår utmaning är att lära oss använda vanliga bärbara datorer, webkameror och enkel programvara för redigering när vi jobbar med rörlig bild.

Om vi använder mer "avancerad" utrustning (för att få bättre bild och ljud) så blir det svårare att sprida arbetssättet bland "vanliga" medarbetare.

Grundtanken är alltså att "alla" ska kunna kommunicera även med hjälp av rörlig bild.

Därför provar vi själva massor av olika varianter och bygger snabbt upp bra tumregler för filmning och redigering för att höja kvalitén på videoklippen med samma enkla utrustning (dator, webkamera och programvaran Moviemaker) .

Läsvärt

Lakemond, N., Johansson, G., Magnusson, T. and Säfsten, K. (2007) Interfaces between technology development, product development and production: Criticial factors and a conceptual model. International Journal of Technology Intelligence and Planning, 3, 4, 317-330

Artikel som visar på svårigheterna att hantera gränssnitt i teknik- och produktutveckling. Exempelvis kan beslut tagna i teknikutvecklingsfasen få stora konsekvenser för produktutvecklingsfasen. Ger förslag på modell och de har även tagit fram en checklista på viktiga frågor som kan distribueras vid efterfrågan. Artikeln tar dock inte något livscykelperspektiv.

Ladda ned artikel:
http://www.iei.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=1315&a=148424

Videodagbok vecka 22 2009

Videedagbok 26 maj

Idag befinner sig Thomas på Torekällberget som är ett friluftsmuseum i Södertälje.

Mitt ibland alla flygande maskrosfrön funderar han på hur man bäst sprider metoder och redskap...

Videodagböcker - vecka 21 2009

Videodagbok - fredag 22 maj

Idag har Thomas jobbat med att detaljerna i kommande workshops med partnerföretagen.

I de fyra filmerna nedan kan du se ett förslag på innehåll och utformning av de olika momenten i denna workshop.

Film 1
Presentera sig själva med hjälp av "Minglingar" och tydliggöra möjligheter och utmaningar med hjälp av en "Talking Ball".

Film 2
Undersöka hur vi människor gör när vi lär och löser problem samt prova på att använda redskap från Förbättringsfabriken för ännu sinnrikare visualisering

Film 3
Tydliggöra kundernas s k upplevelsecykel och lyfta fram var "vi" har stört möjligheter att förstärka kundernas upplevda nytta på ett innovativt sätt

Film 4
Samla upp befintliga metoder och redskap på företaget när det gäller att jobba med innovation och samt reflektera över hur denna inledande workshop har varit.

Läsvärt

Läsvärt - litteraturtips
3. Henkel m.fl. (2004) Industrial services strategies: The quest for faster growth and higher margins.

Positiva aspekter:
1. konsultrapporten fokuserar på olika strategier för att öka intjänandeförmågan vad gäller service.
2. ger en hel del siffror som gör det möjligt för dig att benchmarka ditt företag
3. lättläst, lättsmält

Men
1. tar inte upp nackdelar och svårigheter med utökat fokus på servicetjänster, dvs. den är något onyanserad
2. diskuterar inte vilka förutsättningar som krävs, ex. hur konstruera en servicebar produkt

Ladda ned artikel:
http://www.iei.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=1315&a=148424

Videodagböcker - vecka 20 2009

Videodagbok fredag 15 maj

På parkeringen framför Linköpings universitet är Daniel och Thomas på väg att "ta helg" och passar på att sammanfatta hur veckan har gått...

Videodagbok onsdag 13 maj

Från sin balkong i Stockholm gör Daniel en uppdatering av vad som pågår i projektet när det gäller företagsintervjuer kring livscykeltänkande, ytterligare metodutveckling och veckans kommande introduktionsträffar...

Läsvärt

Läsvärt - litteraturtips
1. Olausson, D. & de Ming, T. (2009) Propositions for project managers when working with visualization: on the need for dynamic and participatory methods and media in product development, Working paper. [literaturgenomgång och tips för alla som jobbar med visualisering i t.ex. innovations- och projektledning]

2. Wise, R. & Baumgartner, P. (1999) Go downstream: the new profit imperative in manufacturing. Harvard Business Review, 77, 5, 133-141. [artikel som tittar på varför producerande företag ska satsa på service och livscykeltänkande]

Ladda ned artiklar:
http://www.iei.liu.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=1315&a=148424

Videodagböcker - vecka 19 2009

Videodagbok - måndag 4 maj

Daniel ger kort intro till forskning inom området och tipsar om läsvärd artikel som kan laddas ned från bloggen.

Videodagböcker - vecka 18 2009

Denna vecka har vi förberett upplägget för introduktionsträffarna med partnerföretagen, laborerat med olika metoder/redskap och sorterat fram ytterligare metoder som vi ska skapa "tagbara" redskap kring.

Videodagbok - tisdag 28 april

Thomas är på väg ut i motionsspåret för att kombinera rörelse med att samla upp idéer i en diktafon. Han passar också på att berätta om tankarna kring innehållet för introduktionsträffarna med partnerföretag....

Videodagbok - onsdag 29 april

Idag är Thomas i sitt garage för att laborera med olika redskap och sedan ska han leta igenom ett antal böcker och avhandlingar efter fler metoder som man kan göra tagbara redskap utifrån...

Förslag agenda vid introduktionsmöte

Vi förbereder nu själva upplägget när vi träffar ett antal potentiella partnerföretag på något vi kallar för en introduktionsträff.

Syftet är att presentera konceptet och konkretisera var i verksamheten som innovationsarbetet kan komma att göra mest nytta.

Målet är att fatta beslut om genomförande av en workshop med inbjudna nyckelpersoner på företaget.

Vårt förslag till agenda för detta introduktionsmöte på ca 90 minuter ser du nedan:

1. Förklara bergeppet innovation
Vi inleder träffen med att synka allas tolkningar av begreppet innovation.
En viktig fråga är vad som skiljer innovativt arbete med kontinuerligt utvecklingsarbete.
Vi introducerar också begreppet "värdeinnovation" som ett sätt att verkligen ha värdet för kunderna i fokus när man analyserar och prioriterar insatsområden.

2. Tydliggöra vad som främjar innovation
Vi fortsätter med att lyfta fram vad forskning och andra kunskapskällor kan säga oss om vad som i praktiken främjar innovation, något vi kallar innovativa arbetsformer.

3. Få en inlevelse av infrastukturens byggstenar
Nu får alla en kort introduktion av de byggstenar som vi s a s "rullar in" hos partnerföretagen. Dessa byggstenar består av en infrastruktur för lärande och kommunikation i form av hjälpmedel för visualisering, fysikalisering (färstärka tillgång till information i det fysiska rummet) och mångsidiga dokumentationsformer för både minnes- och metodstöd.

4. Simulera förädling genom innovationscykel
Sedan introduceras ett lager av metoder och redskap inom innovationscykelns olika faser genom att vi simulerar ett tankearbete kring en väl avgränsad fråga. Först visar vi hur man kan tydliggöra behovet, sedan hur man kan främja en stor idérikedom. Vi fortsätter med angreppssätt för att göra tydliga urval bland idéerna och avslutar med hur man kan konkretisera de bästa idéerna så att de blir mer användbara i det fortsatta arbetet.

5. Söka efter störst potential för innovation
Vi söker nu efter punkter i både produktportfölj och i verksamheten där innovationsfrämjande metoder har störst potential att göra nytta. Vi introducerar dels en matris för kundnytta som håller reda på både kundens "upplevelsecykel" från inköp till skrotning och dels en s k "strategibild" där man kan skaffa sig en tydligare bild av hur olika typer av företag och produkter har positionerat sig på marknaden.

6. Tydliggöra nyckelpersoner och boka datum för workshop
Vi avslutar denna introducerande träff med att tydliggöra lämpliga nyckelpersoner att bjuda in till en första workshop. Vi försöker också boka ett konkret datum.

Videodagböcker - vecka 17 2009

Denna vecka har handlat mycket om att skaffa sig inspiration, planera och inventera.

Videodagbok - tisdag 21 april

Thomas befinner sig vid kulturhuset i Ytterjärna för att skaffa sig inspiration när det gäller sätt att kombinera form och funktion...

Videodagbok - onsdag 22 april

Daniel och Thomas sitter i Piazzan i World Trade Center i Stockholm för att planera detaljerna i vårens planeringsperiod...

Videodagbok - torsdag 23 april

Thomas befinner sig i ett av Mings lab för att inventera vilka innovationsfrämjande metoder och redskap som redan finns inom ramen för Förbättringsfabriken...

Sex arbetsområden

Under planeringsperioden och det första projektåret har vi följande fokus:

1. Mobilt ledningsrum
a. Ytor för olika funktioner (innovationskarta, kontrollrum, metod- och redskapslager)
b. Olika konfigurationer i rum för olika moment (behov, idé, urval och konkretisering)
c. Transportlösningar (på väg, inom område och inom fastigheter)

2. Metodarsenal
a. Lyfta fram befintliga metoder/redskap för innovationsarbete inom Förbättringsfabriken
b. Lära oss mer om innovationsfrämjande arbetssätt som visat sig fungera i praktiken
c. Tydliggöra vilka metoder och redskap som saknas och utveckla dessa

3. Prototyper för metodspridning
a. Rapid e-learning (powerpoint, moviemaker och blog/sociala medier)
b. Easy augemented reality (med enkla medel förstärka det fysiska rummet med IT)
c. Integrerande informationsarkitektur (utgå från ”informationsnoder” på produkt och geografiskt)

4. Workshops med partnerföretag
a. Introducera möjligheter och förslag till upplägg
b. Skapa en plan genom att bygga företagets ledningsrum för innovation
c. Ta del av de andra företagens planer/ledningsrum för att lära av varandra

5. Nyhetskanal för Vinnova, konsortiet och de andra konsortierna
a. Blog med text, foto och film (etiketter för olika typer av information)
b. Daglig videologg (inspelad av medverkande med dator och webkamera)Veckosändningar med nyhetssammanfattningar (digitalt nyhetsbrev med länk till blog)
c. Veckosändningar med nyhetssammanfattningar (digitalt nyhetsbrev med länk till blog)

6. Forskning
a. Genomgång och spridning av befintlig forskning
b. Datainsamling
c. Publicera (vetenskapligt och populärvetenskapligt)